Så är nätavgiften uppbyggd
Fast avgift, rörlig avgift, myndighetsavgift — och varför det kan skilja flera tusen kronor mellan bolag.
Tre delar i nätavgiften
Nätavgiften är vad du betalar till nätägaren (inte elhandlaren) för transporten av elen från stamnätet till ditt hus. Alla nätägare har samma tre-delade struktur:
Total nätavgift = Fast avgift + Rörlig avgift × kWh + Myndighetsavgift
Fast avgift (abonnemangsavgift)
- Beror på din säkringsstorlek (16A, 20A, 25A osv)
- Är samma varje månad oavsett om du använder el eller inte
- Typiskt 800-3000 kr/år för en villa
Rörlig avgift (överföringsavgift)
- Per kWh du faktiskt använder
- Typiskt 20-30 öre/kWh exkl moms
- Vissa bolag har tidstariff: dyrare på dagen, billigare på natten
Myndighetsavgift
- Lagstadgad — ligger på ~105 kr/år
- Finansierar Energimarknadsinspektionen, Elsäkerhetsverket m.fl.
- Samma belopp över hela landet
Varför skiljer det så mycket mellan nätägare?
Energimarknadsinspektionen sätter en intäktsram för varje nätägare baserat på hur mycket de investerat i sitt nät, antal kunder, geografisk svårighetsgrad och fler faktorer. En glesbygdsnätägare med långa avstånd får större intäktsram per kund än ett tätortsnätbolag.
För en typisk villa kan skillnaden mellan billigaste och dyraste nätägare vara 4 000-6 000 kr/år.
Sök upp ditt nätbolag
Slå upp din adress på startsidan. När du loggar in ser du även en jämförelse mellan typkunder (lägenhet, villa 16A, villa 20A osv) för just din nätägare.
Källa
Datat kommer från Energimarknadsinspektionens öppna inrapportering. Uppdateras årligen.